In lieu of an abstract, here is a brief excerpt of the content:

  • Med älven, and: With the River, and: Utkantsområde, and: On the Fringes, and: Nattjour, and: Night Duty
  • Tomas Tranströmer (bio)

Med älven

Vid samtal med samtida såg hörde jag bakom deras ansiktenströmmensom rann och rann och drog med sig villiga och motvilliga.

Och varelsen med igenklistrade ögonsom vill gå mitt i forsen medströmskastar sig rakt fram utan att skälvai en rasande hunger efter enkelhet.

Allt stridare vatten drar

som där älven smalnar och går överi forsen – platsen där jag rastadeefter en resa genom torra skogar

en junikväll: Transistorn ger det senasteom extrasessionen: Kosygin, Eban.Några få tankar borrar förtvivlat.Några få människor borta i byn.

Och under hängbron störtar vattenmassorna

förbi. Här kommer timret. Några tränstyr som torpeder rakt fram. Andra vänderpå tvären, snurrar trögt och hjälplöst hän

och några nosar sig mot älvens stränder,styr in bland sten och bråte, kilas fastoch tornar upp sig där som knäppta händer [End Page 234]

With the River

translated from Swedish by Patty Crane

While conversing with peers, I saw-heard behind their facesthe currentthat flowed on and on and pulled with it the willing and the unwilling.

And the creature with clamped-shut eyeswho wants to enter the rapids midstreamplunges right in without tremblingin a frenzied hunger for simplicity.

More and more swiftly the water pulls

like where the river narrows and spills overin the falls–that place I stopped to restafter a trip through the arid woods

one June evening, my transistor airing the lateston the special session: Kosygin, Eban.A few thoughts drill despairingly in.A few people go missing in the village.

And under the suspension bridge, the waters rush past.

Here comes the timber. Some of the logshurtle like torpedoes straight ahead. Others turncrosswise, churning sluggishly and helplessly away

and some nose into the riverbanks,steering between stones and trash, wedging fastand piling up there like folded hands [End Page 235]

orörliga i dånet …        såg hörde jag från hängbroni ett moln av mygg,tillsammans med några pojkar. Deras cyklarbegravda i grönskan – bara hornenstack upp. [End Page 236]

motionless in the uproar …        I saw-heard from the bridgein a cloud of gnats,together with a few boys. Their bicyclesburied in the green underbrush—just the hornssticking up. [End Page 237]

Utkantsområde

Män i överdragskläder med samma färg som marken kommer upp ur ett dike.Det är ett övergångsområde, dödläge, varken stad eller land.Byggnadskranarna vid horisonten vill ta det stora språnget men klockorna vill inte.Kringkastade cementrör lapar ljuset med torra tungor.Bilplåtverkstäder inrymda i före detta lagårdar.Stenarna kastar skuggorna skarpt som föremål på månytan.Och de platserna bara växer.Som det man köpte för Judas' pengar: "Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar." [End Page 238]

On the Fringes

Men in overalls the same color as the ground come up from a ditch.It's a transitional place, a stalemate, neither city nor country.Construction cranes on the horizon want to take the big leap, but the clocks resist.Concrete pipes, scattered about, lap at the light with dry tongues.Auto-body repair shops occupy former cow barns.Stones cast their shadows as sharply as objects on the moon.And these places just keep growing.Like what was bought with Judas's money: "The potter's field as a graveyard to bury strangers." [End Page 239]

Nattjour

I

I natt är jag nere hos barlasten.Jag är en av de tigande tyngdernasom hindrar skutan att stjälpa!Otydliga ansikten i mörkret som stenar.De kan bara väsa: "rör mej inte."

II

Andra röster tränger på, lyssnarenglider som en smal skugga över radionssjälvlysande band av stationer...

pdf

Share